Med Nordic Gold i fickorna
Materialet för eurocentmynten utvecklades i Sverige.
Tänk er – mynten som använts så länge: under det romerska riket, under vikingatiden, under de franska- och tyska storhetstiderna och så i dag - euromynten! säger Mariann Sundberg.
Mariann Sundberg, metallurg och utvecklare hos Outokumpu Copper i Västerås, var ansvarig för utvecklingen av den nya kopparlegeringen, Nordic Gold, som nu används i de 10-, 20- och 50 eurocentmynt, som introducerades i januari 2002.
Nordic Gold är en legering som består av av 89% koppar med små kvantiteter av aluminium, zink och tenn. Den utvecklades på 1980-talet för svenska Myntverket och används i dag i det svenska tiokronorsmyntet.
När Sveriges Myntverk letade efter material till sin tiokrona, satte de upp en mängd kriterier som måste uppfyllas för att materialet skulle kunna godkännas. Bland annat gällde det här:
• Myntet måste vara guldfärgat och behålla sin glans. Det var viktigt att inga missfärgningar skulle kunna uppstå med tiden.
• Materialet måste vara lätt att bearbeta för att underlätta präglingen.
• Materialet måste vara hållbart och motståndskraftigt, även under lång användningstid och med intensiv hantering
• Och, lika viktigt, Myntverket lade stor vikt vid att det nya materialet inte skulle kunna framkalla allergiska reaktioner
Den slutliga Nordic Gold-legeringen uppfyllde samtliga kriterier och har nu använts för den svenska tiokronan i mer än tio år.
Färgen – en av många utmaningar
En av de största utmaningarna var metallens färg. Koppar är den enda metallen, förutom guld, med en färg som inte går i grått. Genom att legera den rödbruna kopparn, kan man få fram en färg som liknar guld, därav namnet Nordic Gold. Nästa utmaning var att se till att materialet inte skulle missfärgas. Därför testades det bland annat när det gäller handsvett, skinn och olika klädtextilier. Flera olika tester gjordes och det visade sig att det som bäst stod emot påverkan var koppar legerad med aluminium, zink och tenn.
Oro för allergiska reaktioner
Eftersom forskning visat att andra traditionella metaller, som använts i mynt, kunnat ge upphov till allergiska reaktioner hos vissa människor var svenska Myntverket uppmärksam i frågan. Det var knepigt; nu gällde det att kombinera metaller på sådant sätt att möjligheten minimerades. I det fallet var Nordic Gold idealisk, eftersom den indikerade mycket liten till ingen allergisk reaktion alls. En annan aspekt på det hela var hygienen. Daglig hantering av mynt kan medföra att bakterier snabbt sprids. Nu har koppar den idealiska egenskapen att den är naturligt antibakteriell. Den här hygieniska egenskapen hos koppar är väl känd och förklarar många av kopparns andra användningsområden, sådana som dörrknoppar och handtag i miljöer som sjukhus, där kravet på antiseptisk miljö är stort.
Säkerhetsaspekter gällande mynten
Säkerhetsaspekterna är förmodligen de mest komplexa. Den nya eurovalutan skulle presenteras samtidigt inom ett stort område. Men i det fallet hade det ursprungliga arbetet med att presentera fakta för det svenska Myntverket redan undanröjt alla farhågor.
Till exempel, över hela Europa måste automater kunna identifiera mynt som äkta, även de som präglats i andra länder. Det betyder att varje myntvalör måste ha en unik ”elektronisk
signatur”.
Dessutom är myntens elektriska ledningsförmåga viktig när det gäller att identifiera dem. Åter igen, koppar är det bästa valet. Den elektriska ledningsförmågan kan förändras beroende på vilka legeringsämnen som tillsätts. Ledningsförmågan hos Nordic Gold har exakt det värde som krävs för att man skall kunna leva upp till de säkerhetsnormer som erfordras.
Formbar och hållbar på samma gång
Tack vare koppars formbarhet kan den mest effektiva präglingsprocessen användas. Kopparlegeringarna gjuts till plattgöt eller tjocka band, för att sedan valsas ned till exakt mynttjocklek. Myntämnena stansas ut från det färdigvalsade bandet, falsas och präglas slutligen. Något av det bästa med koppar är att den är tillräcklig formbar för att man skall kunna prägla ganska komplicerade reliefer i materialet, vilket är uppenbart när det gäller euromynten. Under präglingen, hårdnar mynten ännu mer. Det, tillsammans med koppars motstånd mot korrosion, är ytterligare en garanti för en lång livslängd.
Återvinning av koppar
Koppar är helt och hållet återvinningsbar – något som i tider av ökat miljömässigt tänkande, gör den till ett ännu bättre val i valutasammanhang. Det är väl känt att nedsmältning och återanvändning av koppar praktiserats sedan bronsåldern. Det beräknas att mer än 80 % av all koppar som någonsin brutits fortfarande används. Det faktum att kopparskrot värderas högt är en garanti för återanvändning.
|